Mamma skickade ett sms och skrev att hon saknade mej, att hon inte hade "umgåtts" med mej på så länge så hon längtade!
Jag blev jätteglad och trots att jag är vrålförkyld och inte alls pigg så åkte jag givetvis dit!
var jätteskönt att få träffa mamma lite. Hon verkade glad!
Skönt, för att jag har upplevt henne lite låg ett längre tag nu...
Det gör ju även att jag blir ruggigt låg då jag vill att mina nära och kära ska må bra.
Oroar mej nästan till döds när jag ser att det är något som tynger dem...
Nå ja, Nu verkar alla nöjda och glada och även JAG har tagit mej "upp" från min kolsvarta svacka.
Är dock superförkyld och där av rätt orkeslös... typiskt... men jag föredrar, utan tvekan, att vara förkyld om man får välja mellan det och "svackan"...
Har precis betalat mina räkningar.
Fan vad surt det är!
Det är verkligen inget "lyxliv" man lever som sjukskriven heller, nej det ska gudarna veta.
Inte nog med att man ska kämpa med sin "sjukdom", man ska oxå försöka räkna ut hur mycket havregryn man kan stoppa i sig utan att en hel åker ska börja växa inombords -TYP.
Nu överdrev jag faktiskt lite. Observera LITE!...
Ja, ja, ska återgå till soffan och Nezerilen.
Kram, Puss
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar