Just nu lever jag i ständig "dimma".
Det jag gör, tänker och ser är hela tiden bakom den tjocka "dimman". Det är lixom grått.
Jag kan inte heller känna något för det jag gör, tänker och ser. Det lixom bara "blir gjort/tänkt/sett"..
Man kan säga att det "flyter på" vilket egentligen låter kanon, men det är det INTE! (hjälp vad jag använder mej av "" mycket...)
Så jävla tråkigt och LÄSKIGT!
Eftersom allt som sker runt mej sker i "dimman" så minns jag inte heller helt och fullt vad jag gjort, tänkt, sett och sagt!
-Det är inte så trevligt..
Jag vet att jag har borderline och jag vet oxå att det är "den" som driver med mej.. är bara det att jag blir lika förskräckt varje gång det blir så här!
Inte så konstigt kanske eftersom mina "svackor" ofta är väldigt lika varandra men ändå så otroligt OLIKA, på SAMMA GÅNG!
Inte konstigt att man blir fundrsam...
Puh, jag skakar av den inre stressen just nu... ska gå och lägga mej en stund tror jag.
Kram, Puss
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
hej,
SvaraRaderatack så förfärligt för dina snälla ord<3
det gör en ledsen själ glad :)
eftersom jag känner igen mig i hur du mår tänker jag fortsätta följa din blogg, kan kännas skönt att man trots allt inte är helt ensam..!
kram på dig<3