Min älskling kom hem från jobbet.
Jag hade börjat med maten (vilket jag kände mej otroligt stolt över att ha tagit tag i).
Kände verkligen att jag hade tagit ett JÄTTEkliv i rätt riktning som faktiskt lagade mat i surret av alla elaka hjärnspöken!
Det dröjde inte många minuter innan det kom. Det där som bränner stora hål i den lilla självkänsla som jag iaf försöker behålla.
-"Vad vill du hitta på sedan då?"
(!!!!!!!!!!!!)
What!? Neeeeeeeej!!!!!!!!!
Jag är världens fulaste, äckligaste, tråkigaste, hopplösa, onormala tjej som går på denna gjord!
Vill inte göra någonting ju! LAGADE JU MAT! Det var en ENORM prestation från min sida!
såg han inte det?
För att dölja allt självhat så gick min lilla "försvarsdjävul" in och "backade upp" det hela genom att bli högljudd, fruktansvärt ful i mun, elak, och gaaalet oförskämd.
-Ångrar mej... Och jag har på tok för svag självkänsla kvar för att våga erkänna att jag varit jävlig och, därför, be om ursäkt...
Jag vet att ett "förlåt" troligtvis bara skulle stärka mej i slutänden. Grejen är att det inte går att klämma fram något "förlåt".
Jag vet-prövade faktiskt många gånger under tiden vi åt den mat jag lagat...
Ibland känns allt helt rätt - Jag har äntligen funnit mitt "mål"
- Detta är JAG.
Så skön känsla!
Sedan vänder det. Som på ett ögonblick - helt oförberett.
Jag känner mej felplacerad, vet inte VAD jag vill
- VEM är jag?
Paniken infinner sig i min ovisshet och det är nu jag förstår
varför antalet självmord är så stort och vanliga vid Borderlinediagnoser.
VEM ÄR JAG?!
VAD VILL JAG?!
-Orkar jag?
Jag är så trött på att inte känna mej själv just nu.
Vet fan inte vem jag är!?
...Vet bara att jag HATAR denna människa som jag tycks vara....
Ska nu dricka lite vin, tjura ock slänga ett öga på tv:n.
det är ju idag de ska fjanta runt med ett påklistrat smile på läpparna och ta en jävla massa skit från fyra överklass-snobbar som tror sig vara bäst i världen på att vara elaka!
-Japp, jag tror att ni vet vad jag ska "stirra" på...
Kram, Puss

Hej hej, vad roligt att du kikade in :)
SvaraRaderaJag tar mig också ett glas vin, skål på dig!
*suck* önskar jag kunde uttrycka mej som dej... du skriver ju allt jag KÄNNER...
SvaraRaderapuss gumman,