En alternativ variant av terapi?...

Hur länge har inte jag hört talas om alla dessa "bloggar" och "bloggare" nu?

Nästan alla som jag känner har (eller i alla fall följer någons "jätteintressanta") blogg.

Tanken har slagit mej många gånger att det kanske vore någonting för mej oxå, men eftersom jag är så otroligt okunnig vad gäller allt som har med datorer att göra så har jag inte gjort någon större ansträngning till att förverkliga den tanken.

Jag menar, vem skulle vilja läsa? Vad skulle jag skriva?

Igår slog det mej: klart att jag ska ha en blogg!

Med alla dsssa tankar och funderingar som spökar i mitt huvud och, stundvis, nästan gör mej gaaalen så borde ju detta vara ett kanonalternativ som komplement för den terapi som jag går i en timme varannan vecka (som att det skulle vara ngt att hänga i julgranen...?)!

Vem ska då läsa?

-Den som vill så klart!

Detta gör jag mest för min egen skull men vill någon läsa mina ömsom kolsvarta och ömsom kritvita tankar så varsågod!

För ca två år sedan fick jag diagnoserna Borderline och ADHD.
Jag är därför sjukskriven 100% och står nu i kö för att få börja på FINSAM vilket jag, just nu, ser fram emot faktiskt.

Detta innebär att jag är hemma hela dagarna och faktiskt har tiden för en blogg.

Jag fick för mej att detta kanske kommer att bli ett fantastiskt "ventilationssätt" för mej då jag ibland håller på att bli tokig av tristess och ideér samtidigt som jag andra dagar kan vara "nära döden" och knappt orkar kliva ur sängen p.g.a alla svarta tankar och känslor som anstränger sig till tusen för att driva mej till vansinne...

Jag ska verkligen försöka att vara en flitig bloggare.

Kramar så länge!